Alberobello

Alberobello är en småstad med omkring 11 000 invånare i provinsen Bari, mitt i hjärtat av Apulien och närmare bestämt i Valle d’Itria. Dess historia hänger först och främst ihop med namnet, som kommer från det latinska uttrycket ”Silva Alboris Belli”, ”krigsträdets skog”. Ursprungligen var Alberobello nämligen en skog full av ekar, som användes för att tillverka krigsredskap.

Skogen blev snart ett län under grevarna Acquaviva av Conversano. Och det är härifrån Alberobellos viktigaste kännetecken föds och tar form, skälet till att tusentals turister från hela världen kommer till Apulien och till att staden 1996 blev en del av Unescos världsarv: ”trullina”.

Men först en tillbakablick: varför ”trulli”? Under första hälften av 1600-talet ville greve Giangirolamo II Acquaviva, känd som ”den skelögde från Apulien”, befolka länet, och han övertalade bönder att flytta dit genom att locka med skattefrihet och bördig jord att odla.

Det fanns dock ett problem: Kungariket Neapel (Syditalien styrdes då av spanjorerna) hade inte gett något tillstånd att bygga hus i området. Så greven kom på en list: husen skulle inte byggas med murbruk och kalk, utan torrmurade i sten, så att de lätt kunde rivas och byggas upp igen om Kungariket Neapel bestämde sig för att göra kontroller i trakten.

En så sällsynt arkitektonisk skönhet är alltså helt enkelt resultatet av ett svartbygge! Hade greven vetat vilken succé hans påhitt skulle bli, hade han säkert exporterat sitt ”patent”! Men som tur är blev det inte så, och trullina i Alberobello kan verkligen kallas unika!

Trullons arkitektur har vaga österländska rötter, men resultatet är utan tvekan ovanligt och säreget. Ordet ”trullo” kommer från grekiskans ”tholos”, som betyder ”kupol”. Där har vi genast förklaringen till byggnadens bärande och nyskapande del: taket är en kupol som smalnar av uppåt; det är byggt av koncentriska ringar av stenplattor (”chiancarelle”) som griper in i varandra och avslutas upptill med en spets som kallas ”pinnacolo”.

Trullinas murar är visserligen av sten, men de är inte alls svaga, och det förklarar varför dessa underbara byggnader har överlevt: de är ungefär en meter tjocka och isolerar perfekt året runt.

De äldsta trullina finns i två kvarter, Rione Aia Piccola och det större Rione Monti, känt för sina 7 gator fulla av små butiker med lokalt hantverk, som leder upp till den vackra Sant’Antonio-kyrkan, byggd i form av en trullo.

Men Alberobello är inte bara trulli.

För det första maten. Apulien är känt för sin rika matkultur, och ”vill du äta gott, är Alberobello också ett bra mål”! Även här kan du äta de berömda ”orecchiette” med tomatsås, men mycket av Alberobellos mat kretsar kring mandel, framför allt i sötsaker (kända är ”mandorle arraggè”, mandlar rostade med socker), och kring chili, från likörer till marmelad.

För det andra evenemangen och festerna. Skyddshelgonens fest, som under de dagarna lockar mängder av troende men framför allt nyfikna turister, hålls varje år mellan den 25 och 28 september och är tillägnad de heliga läkarna Kosmas och Damianus (som även basilikan är tillägnad). Fromhet och nöjen, med promenader och grillat kött.

Typisk är också återskapandet av ”Fördrivningen av grevarna av Conversano”, som hålls varje juli och firar minnet av hur länet blev självständigt från grevarna av Conversano utan att ta till våld.

Det tar inte lång tid att besöka trullina, men det tar väldigt lång tid att glömma dem!