Brindisi inlandet

Apulien är inte bara känt för sina stränder, sitt klara hav och solen som skiner över dess städer. Inlandet bakom kusten är lika rikt på skönhet. Här är det historien och arkeologin som regerar, med slott och många andra minnen av ett ärorikt förflutet. Mellan barock och normandisk stil följer du en historisk resväg som saknar motstycke.

Städerna i det så kallade ”inlandet kring Brindisi” hör till provinshuvudstaden Brindisi, en lika stämningsfull stad full av turistmöjligheter. Inlandets viktigaste städer är Francavilla Fontana, Oria, Mesagne och Latiano. Värda att nämnas är också Carovigno, San Vito dei Normanni och kustorterna Torre Santa Sabina och San Pietro Vernotico.

Alla dessa småstäder känns igen inte bara på slott och palats från svunna tider, utan också, och framför allt, på maten och dialekterna. Brindisi- och Lecce-accenten går inte att ta miste på, ännu ett tecken på den starka känslan för traditioner.

Från norr mot söder möter du först Francavilla Fontana, San Vito dei Normanni och Carovigno. Francavilla Fontana kallas Imperialis stad, eftersom furstarna som styrde staden i mer än två sekler kom från släkten Imperiali.

Staden grundades under messapisk tid och började växa från 1300-talet tack vare huset Anjou. Här finns många kyrkor och palats, men det mest utmärkande är Slottet, knutet till just släkten Imperiali.

Sedan fortsätter du till San Vito dei Normanni. San Vito ligger bara 9 km från Adriatiska kusten, alltså nära kustorter som Lido Specchiolla men framför allt det berömda naturreservatet (både på land och till havs) Torre Guaceto.

Stadens namn sägs vara ett tack till martyren Sankt Vitus, helgonet (av slaviskt ursprung) som enligt legenden skyddade bosättningens grundare, slaverna, mot saracenerna. Med kyrkor och det oundvikliga Slottet saknas historien inte här heller.

Till sist Carovigno, främst känt för sin olivolja med SUB-märkning och för sina mindre orter, eftertraktade kustorter. Bland dem sticker Torre Santa Sabina ut, populärt bland unga för diskoteken och bland familjer för sandstränderna.

Resan fortsätter söderut, där du möter Mesagne, Latiano och Oria. Alla tre ligger vid den antika Via Appia, som förband Rom med Brindisi. Mesagne är ännu en stad med messapiskt ursprung, men full av inslag från renässansen och barocken. Den gamla stadskärnan har en ovanlig hjärtform som gör den unik i sitt slag.

Slottet är ett av de största i inlandet kring Brindisi och är från 1000-talet. Här hålls många evenemang och många filmer har spelats in, som ”La Terra” (2006) och ”L’uomo nero” (2009), båda av Sergio Rubini.

Även Latiano växte, liksom Francavilla Fontana, fram som stad under släkten Imperialis beskydd. Invånarna i Latiano kallades förr ”Capuvierdi”. Dialektnamnet syftar på gräsänderna som levde i träsket där Latiano sedan växte upp. Här finns hela tre museer: Museo del Sottosuolo (det underjordiska museet), Museet för Apuliens konst och traditioner och ett museum tillägnat familjerna Petrosillo och Ribezzo.

Oria, slutligen, är den småstad som har mest historia och särprägel. Det är en uråldrig ort som går tillbaka ända till 900-talet f.Kr. och som blev berömd från medeltiden. Än i dag ser den ut som ett medeltida län.

Förr var framför allt det judiska kvarteret viktigt, där en blomstrande församling växte fram mellan 600- och 900-talet e.Kr. Tyvärr, på grund av den arabiska plundringen 925, påminner i dag bara husen i Rione Giudea och Judeporten, ingången till kvarteret, om församlingen.

Rione Giudea är ett av Orias fyra kvarter, tillsammans med San Basilio, Castello och Lama. En legend berättar att Oria ofta är insvept i dimma sedan en flicka offrades för att murarna inte skulle rasa när länet byggdes.

Resan genom inlandet kring Brindisi avslutas med ett besök i småstäder som San Pancrazio Salentino och Cellino San Marco, mest känt som sångaren Albano Carrisis födelseort.

Det stora historiska och arkitektoniska värdet i inlandet kring Brindisi går hand i hand med ett lika stort kulinariskt värde. Här framställs nämligen många oljor och viner. Det är ingen slump att de gamla grekerna kallade dessa trakter Oenotrien, vinets land.

EU-fonder har bidragit till att skapa de så kallade ”Vin- och oljevägarna”. Här kan nämnas ”L’Appia dei Vini DOC” från Brindisi till Ostuni (www.appiadeivini.it) och ”La Strada dell’Olio Extravergine di Oliva DOP Collina di Brindisi” (www.stradadellolio.org). Andra typiskt apuliska läckerheter är sötsakerna med mandel, som det också görs mjölk av, de klassiska ”orecchiette” och taralli.

Byfester och folkfester saknas inte heller, och de tar oss rakt in i Söderns stämning. Förutom de olika folkfesterna finns också andra evenemang, som Kvarterens turnering och Processionen till Fredrik II:s ära i Oria.

Det första är ett palio där tävlande från Orias 4 kvarter möts i traditionella lekar. Evenemanget kompletteras med ett historiskt tåg och en uppvisning av fanbärare. Det andra är en procession som återskapar festligheterna vid kung Fredrik II av Hohenstaufens bröllop.